Det är rimligt att tro att Gud existerar. Syftet med föreliggande arbete är att på kosmologisk-epistemologiska grunder argumentera för att så är fallet samt förklara varför vi både är och bör vara motiverade att agera som om så också är fallet. Argumentet baseras på en kosmologisk valsituation. Ett och endast ett av följande alternativ är sant:1. Universum saknar början och är oändligt gammalt.2.

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig.

Den här uppsatsen behandlar det delområde inom rättsfilosofin som benämns straffteori och i det här fallet vad som rättfärdigar straff utifrån frågan om varför vi ska straffa. Frågan behandlas genom särskiljandet av juridiskt- och moraliskt straff samt straffteoretisk tolkning, värdering och analys. Utgångspunkten är de av Gertrude Ezorsky tre givna straffteoretiska kategorierna till rättfärdigande av straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk straffteori. Här kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L.

Vi har i denna uppsats undersökt om vilka tankar elever i skolår 2 har om blommans roll för växten, varför den doftar samt varför den har färg. Utöver detta undersökte vi även vilka vedertagna begrepp de använde gällande blomväxtens delar. Elevernas tankar kan sedan användas som utgångspunkt vid en undervisningssituation. Vi har använt den reviderade kliniska intervjun och utgått från semistrukturerade frågor, där eleverna med hjälp av följdfrågor kan utveckla sina svar. Denna intervjuform innebär att man har konkret material med sig, i vårt fall levande blomväxter, som eleven kunde iaktta och därmed underlättades samtalet.Undersökningen visar att eleverna i hög utsträckning använde sig av teleologiska förklaringar som ofta länkades till antropocentrism.

Funktionalismen och funktionalistiska förklaringar är inget som grundutbildningen i sociologi lagt vidare stor vikt vid. Samtidigt finns det indikationer på ett nyuppväckt intresse för funktionalistiska förklaringar inom samhällsvetenskaperna. Jag vill genom min uppsats göra mig själv och läsaren uppmärksam på vad detta kan tänkas ha för implikationer på sociologin.Genom att diskutera funktionalism med utgångspunkt ur Talcott Parsons och Robert Merton försöker denna uppsats finna ett ursprung till den funktionalistiska förklaringen. Vidare görs i denna uppsats ett försök till en gränsdragning funktionalistiska förklaringar och teleologiska förklaringar emellan. Yttermera utredes möjligheterna om funktionalistiska förklaringar kan anses kausalt giltiga.